Så har ännu ett år gått och Mamma till Mamma tar sig nu in på sitt sjunde levnadsår som organisation. Har ni koll på hur det hela började? Låt oss ge en snabb tillbakablick.

Mamma till Mamma grundades 2017 av de två eldsjälarna Karin Cupido Eriksson och Mikaela Björkman som såg ett behov av en plattform som kunde stötta kvinnor och män som drabbades av psykisk ohälsa i samband med att de väntade eller nyligen hade fått barn.

Karin och Mikaela träffades i ett onlineforum där man pratade om perinatal psykisk ohälsa. Karin kom med en bakgrund inom utvecklingsarbete och hade jobbat mycket i Sydafrika med just kvinno- och hälsofrämjande arbete, där hon även i periferin var aktiv inom arbete med postpartumdepressioner. När Karin kom hem till Sverige och själv fick barn här så såg hon att det fanns en problematik, då alldeles för många föräldrar gick i tystnad och inte vågade söka hjälp på grund av skamkänslor. Mikaela som själv genomgått en postpartumdepression kunde relatera till Karins tankar om detta. Som utbildad barnmorska hade hon även skrivit sin masteruppsats just om postpartumdepression.

Idag drivs organisationen av en styrelse på nio personer med ett verksamhetsfokus som kan sammanfattas under tre strategiska ben, varpå ett fjärde ben har växt fram som en egen enhet under året som gått. Organisationen har i dagsläget tre deltidsanställda som arbetar med dessa verksamhetsområden.

De tre strategiska benen vi arbetar med är informera, stötta och påverka. Det fjärde benet som växt fram under året är ett inriktat arbete just kring stöd till kvinnor som genomgått postpartumpsykos.

Under året som gått har vi i organisationen hunnit med massor av saker, och här i vår traditionsenliga nyårskrönika tänkte vi nu kortfattat berätta om dessa:

Informera

Liveevent med psykolog Eva Lyberg

Vi anordnade under året en frågestund med psykolog Eva Lyberg där vi bjöd in medlemmar från stödgruppen för postpartumpsykos och följare att ställa frågor om samspelet med sitt barn, om att hantera sin föräldraoro och om trauman efter tidigare graviditet eller förlossning. Denna frågestund finns att se i efterhand på vår YouTube-kanal. Du hittar den här.

Gynpodden

I november deltog vår styrelsemedlem Tove i Gynpodden i ett samtal om postpartumpsykos. Avsnittet har inte släppts ännu, men givetvis kommer vi att uppdatera er när det finns att lyssna på.

Barnpsykologerna

Under hösten blev vi inbjudna till ett samtal i Barnpsykologernas podd där vår styrelsemedlem Tove och vår verksamhetsutvecklare Julia fick berätta om sina erfarenheter av postpartumpsykos. De berättade om vad postpartumpsykos är, hur vanligt det är, varför vissa drabbas, vad de fick för behandling, om risken att drabbas igen och hur de tänker kring den risken avseende att våga försöka få fler barn. De berättade även lite om vår organisation. För dig som inte lyssnat på detta avsnitt och vill göra det hittar du det här.

Göteborgsposten

Under december blev Julia intervjuad av Göteborgsposten för ett reportage som ännu inte publicerats. Där fick Julia berätta om sitt perspektiv och erfarenhet av postpartumpsykos, och Julias man fick även delta för att ge sitt anhörigperspektiv. Håll utkik efter reportaget när det publiceras. Givetvis kommer vi att dela detta i våra sociala kanaler när det finns ute för läsning.

Intervju med P4 Västmanland

Efter att vi hade haft en take-over av instagramkontot @hejalivet blev vår verksamhetsutvecklare Julia kontaktad av P4 Västmanland som gjorde en intervju med henne, där hon fick dela med sig av sin berättelse om sin postpartumpsykos. Som ett gensvar på detta radioinslag följde även ett inslag där Stephanie Bruksgård, regionråd (M) med ansvar för personal och psykiatri i Västmanland, fick kommentera kring de brister i vården Julia hade vittnat om i sin berättelse.

Gravid och babymässan

I april deltog Mamma till Mamma på Gravid- och babymässan där vi fick möjlighet att dela ut informationsblad och prata med blivande och nyblivna föräldrar om organisationen och om föräldraskap.

Vi höll även en föreläsning om föräldrastöd, där vi bland annat tog upp viktiga aspekter kring samhällets alla förväntningar på föräldraskapet och hur det kan påverka måendet. Vi fick även möjlighet att visa en liten bit av vår informationsfilm ”När bebisbubblan spricker” på scenen. Om du inte har sett denna filmen så finns den här.

Sociala medier

Under året har vi löpande informerat om postpartumdepression, graviditetsdepression och postpartumpsykoser. Men vi har även öppnat upp för information och samtal om mer specifika tillstånd så som generaliserat ångestsyndrom och graviditet, om ätstörningar, om den psykiska ohälsa som kan följa en prematurfödsel, om postpartumångest, om psykisk ohälsa kopplat till det queera och icke-heteronormativa föräldraskapet, om hyperemesis gravidarum, föräldrastress, kampen för att få barn, om graviditet och sömn, om hormonernas inverkan på det psykiska måendet, amningsångest, amningsdepression och D-MER, om ensamhet och social isolering, och om socialtjänstens arbete och vad som händer vid en orosanmälan.

Vi har även fångat upp och pratat om vanliga orosmoment som vi har sett hos många av våra stödsökande, så som hur man hanterar rädslan inför att partnern ska börja jobba igen efter gemensam föräldraledighet, om oron över alla bebissjukdomar och hur denna oro kan ta över ens tankar och om rädslan för att våga skaffa fler barn efter att ha drabbats av psykisk ohälsa i samband med tidigare graviditet eller tiden efter förlossningen.

Vårt följarantal och engagemang i våra sociala medier ökar stadigt vilket vi ser som en positiv trend som också visar på att vi syns och hörs allt mer, och att vår röst är viktig ute i det digitala landskapet – för att fortsätta att arbeta mot stigmatisering och tabu kring ämnet psykisk ohälsa kopplat till föräldraskap.

Vi ser fortsatt att vår målgrupp i våra sociala kanaler till största del består av kvinnor i åldersspannet 25-45 år, och Instagram är fortfarande den sociala kanalen vi bäst når vår målgrupp med.

Sedan i fjol har vi en ökning på 207% när det gäller antalet nya följare på Instagram. På Facebook har samma siffra ökat med 28%. På Facebook tycks vi däremot ha fått allt fler att besöka vår profil, där vi ser en stor procentuell ökning på antalet profilbesök i jämförelse med fjol, närmare 64% fler. För Instagram ligger samma ökning av profilbesök på 63% – så även här är det fler som hittar till oss.

Vi publicerar färre inlägg än vi gjort tidigare år, men de inlägg som vi publicerar får en större träffsäkerhet och ett större engagemang hos målgruppen vilket indikerar att vi blir allt bättre på att pricka rätt när det gäller vad målgruppen intresseras och engageras av. Roligt tycker vi!

Stötta

Stöttat blivande och nyblivna föräldrar

Det allra viktigaste i vår organisation är vår kärnverksamhet, vilket är att kunna erbjuda peer-to-peer support av en stödförälder. Stödsökande mailar då in till vår stödmail där de sätts i kontakt med en stödförälder som har liknande erfarenhet som den stödsökande. Denna verksamhet har vi bedrivit sedan 2017, och när vi nu stänger ner år 2023 och lägger det till handlingarna så kan vi säga att vi totalt har stöttat över 900 stödsökande med deras tankar, känslor och funderingar. Även om vi önskar att det inte ens skulle behövas, så känns det ändå fint att vi har möjlighet att kunna göra det och att se att vi fyller en väldigt viktig funktion för föräldrar där ute.

Styrelse- och stödföräldrahelg

I september samlades ett flertal styrelsemedlemmar och stödföräldrar för en helg där vi tillsammans jobbade med organisationens verksamhetsmål och framtida utveckling. Helgen inleddes med ett styrelsemöte på fredagskvällen, och på lördagen samlades såväl styrelse som stödföräldrar under en heldag för att prata om organisationen och stödföräldraskapet, och hur vi kan arbeta framåt för att utvecklas och bli ännu bättre på det vi gör. Det var framförallt tre saker som genomsyrade helgens diskussioner, vilket var:

1. Våra egna erfarenheter och upplevelser

2. Förändring och förstärkning i personalstyrkan

3. Konkreta punkter att arbeta med under året

Rekrytering av stödföräldrar

Arbetet med att rekrytera stödföräldrar har fortsatt under året som vanligt, och vi har vid årets slut tre nya stödföräldrar samt ett flertal aktuella rekryteringar i gång.

Informationspaket till stödföräldrar

Under hösten har vi arbetat fram ett nytt och uppdaterat informationsmaterial till stödföräldrar för att förenkla processen för en ny stödförälder att kunna komma in i sitt arbete. I detta informationsmaterial har vi bland annat utformat viktiga riktlinjer för hantering av mail där det förekommer suicidrisk.

Påverka

Takeover av Instagramkontot @hejalivet

I månadsskiftet mellan september och oktober fick vår verksamhetsutvecklare Julia och vår styrelsemedlem Tove möjligheten att under en helg ta över Instagramkontot @hejalivet för att dela sina erfarenheter av att drabbas av postpartumpsykos och prata om hur de nu hjälper andra som drabbas. En takeover som väckte ett otroligt engagemang! De mottog en stor mängd av meddelanden, gilla-markeringar, kommentarer och frågor under helgen och ägaren bakom kontot uttryckte att det var länge sedan hon såg ett sådant stort engagemang. Det genererade även ett flertal nya följare i våra egna sociala kanaler, samt en stor trafik till såväl våra sociala profiler som till hemsidan.

Efter denna takeover fick vi en hel del samverkansmail från olika yrkesverksamma (socialrådgivare, barnmorskor, BVC-sjuksköterska) samt inbjudningar till intervjuer i tidningar, radio och poddar. Det blev verkligen en milstolpe i Mamma till Mammas historia, som väckte upp för så många olika sätt för organisationen att kunna arbeta framåt med det vi vill. Att förändra och förbättra.

Kontakt med Region Halland

Vi har haft kontakt med Region Halland angående deras rutiner för att vårda kvinnor med postpartumpsykos tillsammans med deras spädbarn på psykiatriska avdelningar.

Action On Postpartum Psychosis

Vi har sedan tidigare en initierad kontakt med organisationen APP (Action on postpartum psychosis) i England. I år har vi haft kontakt med dem angående vårdrutiner för kvinnor som drabbats av postpartumpsykos. Vi har även fått ta del av deras forskning som visar på fördelarna med att låta en kvinna vårdas på en mamma-spädbarnsenhet i jämförelse med att vårdas på annan inrättning.

Delat personliga berättelser

Något av det viktigaste vi gör i organisationen är att arbeta bort tabu och skamkänslor. En stor del i detta arbete handlar om att lyfta och synliggöra berättelser från verkligheten, om hur den psykiska ohälsan kan se ut och kännas. I år har vi publicerat 15 unika berättelser i vår blogg – något som vi vet uppskattas väldigt mycket hos vår målgrupp. Att få läsa om andra och hur de gått igenom samma sak som en själv kämpar med har en läkande kraft. Det minskar på känslan av att vara ensam och udda i det man genomgår, och kan också sänka tröskeln till att våga berätta hur man mår och söka professionell hjälp. Gå gärna in och läs dessa berättelser här.

Birth Rights Swedens Rundabordssamtal

I slutet på oktober deltog vi i Birth Rights Swedens årliga rundabordssamtal med temat ”Bemötande och attityder inom mödrahälso-, förlossnings- och eftervården”. Vi diskuterade några av utmaningarna som vi ser i Sverige idag. Bland annat diskuterade vi kring födande som inte känner att de blir lyssnade till, tagna på allvar och inte blir trodda. Vi samtalade även kring bristfällig information som kan leda till ökat krav på interventioner eller orealistiska förväntningar, och även brister kring information om risker vilket är ett stort önskemål från födande.

Ett annat ämne som togs upp var brister kring individuell uppföljning/eftervård oavsett när skadan upptäcks. Även utmaningar som extra utsatta grupper upplever i form av rasism där kommunikationsbarriärer försvårar ytterligare, samtalades också om. Det blev även tydligt att utmaningar kopplade till bemötande och attityder kan vara rätt osynliga men kan ändå ha förödande konsekvenser. Alla som deltog hade ett och samma mål – att skapa förändring så att upplevelsen av graviditet, födsel och tiden efter blir en trygg och stärkande erfarenhet för alla som föder barn i Sverige. Det var flera under mötet som önskade ha fortsatt dialog om detta viktiga ämne varpå vi under 2024 ska ha fortsatt samverkan.

Nordisk Marcé

Den 26e oktober deltog vi på Nordisk Marcé i Uppsala. Ett forum för verksamma som arbetar med frågor kring den perinatala perioden i de nordiska länderna. Där fick vi bland annat höra om ”Orkdalsmetoden”, som handlar om att vårda hela familjer när en mamma drabbas av svår psykisk ohälsa i samband med föräldrablivandet. Vi fick även ta del av en presentation från Hagateamet i Göteborg, som arbetar för drogfria graviditeter.

Föreläsningar för förlossningsavdelningen i Västerås

Under senhösten var vår verksamhetsutvecklare Julia och föreläste för förlossningsavdelningen i Västerås under deras inspirationsdagar om upplevelsen och erfarenheten av postpartumpsykos. Där samlades personal från förlossningen, bb och barnmorskemottagningar för att lyssna till Julias berättelse.

Möte med regionråd i Västmanland

Vår verksamhetsutvecklare Julia hade även ett jättebra möte med Stephanie Bruksgård, regionråd i Västmanland med ansvar för psykiatri och personal. Ett samtal som handlade om hur vården kan bli bättre på att fånga upp och ta hand om mammor som drabbas av postpartumpsykos.

Medlemskap

Under året har vi haft en större tillökning av medlemmar än vi sett tidigare. Mycket tror vi beror på det engagemang vi gjorde i frågan på vår Instagram i samband med styrelsehelgen och stödföräldraträffen. Som ideell organisation är ett gediget medlemsregister viktigt för att visa på att det finns en tyngd i de frågor vi arbetar med. Vi arbetar därför kontinuerligt med att bygga upp ett stort medlemsregister för att använda detta som kraft i vårt påverkansarbete. Om du inte är medlem ännu så hoppas vi att du vill visa ditt stöd genom ett medlemskap hos oss. Det kostar 50 kronor per år och du registrerar dig här.

Stödgrupp för postpartumpsykos

Under de år Mamma till Mamma varit verksamma (sedan 2017) har vi kontinuerligt kontaktats av stödsökande som har haft postpartumpsykos. Utmärkande för denna grupp jämfört med andra stödsökande har varit att man inte kontaktar Mamma till Mamma i det akuta skedet utan i efterhand. Man söker då ofta efter “andra som varit med om samma sak”. Man saknar samhörighet och vill komma i kontakt med andra som man på ett jämbördigt sätt kan spegla sig i.

Postpartumpsykos är både ovanligt och stigmatiserat. Till skillnad från tillexempel postpartumdepression är det inte säkert att den drabbade någonsin kommer i kontakt med någon annan drabbad, åtminstone inte i den egna bekantskapskretsen. Postpartumpsykos är också en mycket traumatisk upplevelse med allvarlig sjukdom som drabbar kvinnor under ett mycket speciellt och känsligt skede i livet. Stödsökande med den här bakgrunden beskriver ofta att andra i deras omgivning har svårt att förstå deras upplevelse och att det skapar ensamhetskänslor.

Två styrelsemedlemmar i Mamma till Mamma bestämde sig då för att de, utifrån ovanstående beskrivna erfarenheter samt sina egna erfarenheter, ville göra skillnad för dessa mammor. Dessa två, Tove och Julia, med egen erfarenhet av postpartumpsykos såg att det fanns ett stort behov av stöd i form av gemenskap och samhörighet, ett forum för att spegla sig i andra och bearbeta den egna upplevelsen med de som verkligen förstår. Arbetet påbörjades och under våren 2023 kom de första medlemmarna in i vår stödgrupp för drabbade av postpartumpsykos. Stödgruppen har nu 39 medlemmar.

Vi ägnar oss framförallt åt fem områden kring arbetet med postpartumpsykos just nu.

– Stödgruppen som ger drabbade en plattform för att komma i kontakt med andra drabbade för att dela erfarenheter och minska ensamhetskänsla och stigma. Gruppen ska vara en trygg plats för att bearbeta svåra erfarenheter och för läkning. Vi samlar och delar även bra information och kunskap kring postpartumpsykos.

– Samtalskvällar (Vi har under året erbjudit fem träffar som samlat 23 personer).

– Arbetsmöten (Vi har haft sju möten som lett till att vi snart kan lansera en första version av en hemsida som riktar sig till drabbade av postpartumpsykos, anhöriga samt vårdpersonal).

– Vi har ägnat oss åt utåtriktat arbete i form av medverkan i podcasts, heja-livet takeover, föreläsningar, frågestund och samverkansmöten.

– Vi har påbörjat ett arbete med att ta fram rekommendationer till nationella riktlinjer för drabbade av postpartumpsykos. Tanken är att samla den erfarenhet som finns bland oss som drabbats. Många av oss vittnar om en bristande vård och vi vill arbeta för att förändra det. Det finns i Sverige idag, inga nationella riktlinjer för vård vid postpartumpsykos. Vi tänker att vår samlade erfarenhet ska sammanställas till rekommendationer som kan användas som ett underlag för prioriteringar och förändringsarbete inom hälso- och sjukvården med målet att Socialstyrelsen tar fram nationella riktlinjer för denna målgrupp.

Sist men inte minns vill vi höja det engagemanget som finns bland våra stödföräldrar, som ovillkorligt finns för andra föräldrar i behov av stöd. Det finns en enorm kraft att hämta i medmänskligt stöd. Ett stort tack vill vi rikta till er stödföräldrar som engagerar sig ideellt för ett bättre och varmare samhälle.

Vill du också bli stödförälder? Läs mer här.