Pappors välmående har betydelse för dem själva och hela familjen

Föräldrarnas mentala hälsa är viktig för dem själva men påverkar också relationen till den andra föräldern.

Postpartum depression (PPD) är hos pappor ett stort folkhälsoproblem med en 10% prevalens. De pappor som löper större risk för att drabbas av en PND är bl.a. unga män dvs de som är yngre vid tidpunkten för första faderskapet, män med tidigare psykisk ohälsa och män som har problem i sina förhållanden. Faktorer som med stor sannolikhet ökar pappors stress är bl.a. nya eller utökade ansvarsområden i hemmet eller på jobbet, tillfredsställa det nya barnets behov och eventuellt även andra barn, oro för partnerns eller barnens hälsa, rädsla för ansträngd parrelation och ekonomiska svårigheter. Detta kan i sin tur bidra till utvecklandet av en depression efter partus, då födsel av ett nytt barn och de förändringar som tillkommer orsakar stress hos pappor.

Föräldrarnas mentala hälsa påverkar det barnets levnadsvillkor med risk för störningar i utvecklingen och beteendet. PPD hos pappor associeras bl.a. med negativt beteende och/eller bristande/minskad samspel mellan pappor och barn. I en sammanställning av flertalet studier visade det att den försämrade förmågan att interagera med spädbarnet kan leda till temperamentsvårigheter hos barnet. Detta bidrar till störningar i barnets utveckling av det emotionella, beteendemässiga och språkliga utvecklingen. PPD hos pappor har ett samband till moderns PPD och associeras med att påverka partnerskapet negativt.

Vad som skiljer en vanlig depression och en postnatal depression (PPD) är när i livet depressionen uppstår. Enligt WHO definieras PPD som en period av icke-psykotisk depression som utvecklats inom ett år efter förlossningen.

Män och depression

Studier har funnit att män i större utsträckning kan vara mer benägna att dölja sina besvär vilket kan ge en underskattning på hur många som faktiskt lider av depression.

Eftersom symtombilden hos män inte alltid stämmer överens med den traditionella symtombilden av PPD hos kvinnor är det svårare att upptäcka vilka män som lider av PPD för att erbjuda adekvat hjälp och männen riskerar att underdiagnostiseras. Studier visar också att de fysiska besvären var en större indikation för män att söka professionell hjälp och var övervägande för att männen sökte hjälp till skillnad från de psykiska, emotionella besvären.

Depression hos pappor är inte lika uppmärksammat som hos mammor, trots flertalet studier som visar på att barnets utveckling och psykiska hälsa drabbas negativt på både kort- och långsikt när pappan lider av depression. Att drabbas av depressiva symtom efter barnets födelse förekommer även hos pappor. Det är vanligast att pappan drabbas av depressiva symtom 3-6 månader efter förlossningen.

Forskningsrön kring PPD symtom hos män att männen kan vara mer benägna att uppvisa symtom som ilska,/aggressionsutbrott, hjälplöshet, oro, irritabilitet, låg stresstolerans, brist på självkontroll, missbruk (alkohol och droger), missbruk/våld mot personer i omgivningen, risktagande beteende och ångest.

I en studie visade det att pappor upplevde att de har tillgång till socialt stöd men att de inte utnyttjade det då papporna inte ville be om hjälp och besvära andra människor. Många fäder rapporterade att deras partner också led av postpartum depression vilket bidrog till att fädernas arbetsbelastning hemma ökades vilket i sin tur bidrog till att fädernas behov av socialt stöd ökade. I en annan kvalitativ studie framkom det att fäderna upplevde att det fanns ett behov av utbildning och information om postpartum depression. Fäderna uppgav att de inte visste att även män kunde drabbas av postpartum depression och att när de hade blivit mer medvetna om sjukdomen kunde de diskutera det med andra mödrar och fäder, och att de då fann många som kunde identifiera sig själva.

Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är den vanligaste skalan som används för att screena nyblivna föräldrar postnatalt för depressiva symtom. I Sverige får alla föräldrapar som nyligen fått barn fylla i ett formulär på barnavårdscentralen sex till åtta veckor efter partus. Efter genomförd test får man samtala med en sjuksköterska och vid behov av mer stöd kan sjuksköterskan på barnavårdscentralen remittera vidare till en psykolog eller läkare.

Effektiva behandlingsinsatser som förebygger PPD inte bara ger positiva utfall för föräldrar utan även gynnar på långsikt den negativa påverkan PPD kan ha på barnet.

Pågående studie på Karolinska Institutet- Telephone Peer support for new fathers.

Jag och mitt team har påbörjat en pilotstudie om kamratstöd via telefon kan vara en hjälp för nyblivna pappor. Papporna tilldelas telefonbaserad support från volontärer som har pappaerfarenhet samt genomgått utbildning genom detta projekt. Dessa volontärer har utbildats och får support från utbildade mentorer. Stödet erbjuds från barnets födelse och pågår så länge pappor önskar. Innehållet i samtalen styr papporna och stödjarna har en lyssnade roll med inslag av råd och även att dela med sig av sina egna erfarenheter som pappa. Det övergripande syftet med pilotstudien är att undersöka om telefonsupport från pappor till pappor minskar depressiva symtom och stress bland nyblivna pappor i Sverige. Vi har i nuläget ca 20 pappor som fått detta stöd och vi har intervjuat dessa samt pappastödjarna. Dessa intervjuer visar på att detta stöd är genomförbart och att både pappor och pappastödjare har positiva upplever denna form av stöd.

Om ni vill veta mer om studien så är ni välkomna att kontakta mig,

Ewa Andersson

ewa.andersson@ki.se

Barnmorska och docent vid KI