Vad är postpartumångest?

Postpartumångest (postpartum anxiety) handlar om en intensiv oro, rädsla eller ångest som uppstår efter att barnet har fötts.

Till skillnad från den mer välkända begreppet postpartumdepression har postpartumångest ofta mer fokus på oro och ångestrelaterade symtom. Det kan röra sig om tankar som “tänk om” eller “vad händer om”, svårigheter att slappna av, att ständigt vara på alerten eller inträngande ångest­tankar kring barnets hälsa eller sitt eget ansvar.

Eftersom många normala föräldrakänslor också rymmer oro och ansvar, kan gränsen mellan “vanlig oro” och en mer uttalad ångest bli flytande och ibland svår att särskilja.

Diagnos och läget i Sverige

Internationellt så finns det studier som visar att ångest efter barnafödande är vanligt, men i Sverige finns ännu ingen separat diagnoskategori som heter “postpartumångest”.

I USA och andra länder lyfts det ibland som egen diagnos eller som underfält till perinatal ångest (perinatal anxiety).

I Sverige ingår liknande symtom ofta under bredare kategorier som ångestsyndrom eller perinatal affektiv störning och det finns begränsade rutiner för att screena för postpartumångest som en egen enhetlig diagnos.

Detta innebär att många kvinnor (och ibland pappor) med tydliga ångestsymtom efter barnafödandet riskerar att inte bli korrekt identifierade eller få riktad behandling.

Hur vanligt är det?

Forskningen visar varierande men tydliga nivåer.

I en meta­analys av självrapporterat ångestsymtom hos kvinnor 1–24 veckor efter födseln låg siffrorna på omkring 15 %.

En review visade att omkring 8,5 % av kvinnor i postpartumperioden uppfyllde kriterier för minst ett ångestsyndrom.

I USA har artiklar rapporterat att upp till 17 % av nyblivna mammor har symtom på postpartumångest, vilket är högre än många uppskattningar av PPD.

En studie i Kina med 824 postpartummammor visade symptom på postpartumångest hos 18,4 %.

Sammanfattningsvis så är postpartumångest relativt vanligt, kanske lika vanligt eller till och med vanligare än postpartumdepression – men den är ofta mindre uppmärksammad.

Riskfaktorer

Flera faktorer kopplas till högre risk för postpartumångest.

• Tidigare psykisk ohälsa eller ångest/depression före graviditet.
• Sömnproblem eller mycket avbruten sömn postpartum.
• Hög stress, otillräckligt socialt stöd eller känsla av ensamhet.
• Komplikationer under graviditet eller förlossning, eller omvårdnads­utmaningar efter födseln.
• Föräldrarollen med stark känsla av ansvar eller oro för barnet.

Symtom – hur kan det visa sig?

Postpartumångest kan visa sig på flera sätt, både mentalt och fysiskt

Mentala symtom

• Ständig oro för barnets hälsa, säkerhet eller utveckling.
• Tankar som “jag måste vara perfekt”, “tänk om något händer”, eller “jag klarar inte det här”.
• Svårt att slappna av, ständigt en “på‐alerten”-känsla.
• Påträngande tankar eller bilder som är obehagliga.
• Irritabilitet, överkänslighet, känsla av att inte hinna med.

Fysiska/fysiologiska symtom

• Hjärtklappning eller ökat pulstryck.
• Andningssvårigheter eller känsla av “klump i halsen”.
• Svårt att sova eller sover oroligt trots trötthet.
• Muskelspänningar, rastlöshet, överdriven vakenhet.

Eftersom vissa symtom överlappar med normal småbarnstid (t.ex. trötthet eller oro för barnet) är det lätt att missa när det rör sig om en mer uttalad ångest.

Behandling och stöd

Eftersom postpartumångest inte har en egen diagnoskategori i Sverige kan vården behöva vara särskilt uppmärksam på ångestsymtom hos nyblivna föräldrar.

De behandlingsformer som visat effekt är:

• Kognitiv beteendeterapi (KBT) särskilt anpassad för perinatal ångest, inklusive digitala eller grupplösningar.
• Medicinsk behandling: SSRI/SNRI kan användas om ångesten är uttalad och påverkar vardagen.
• Stödinsatser i form av förbättrat socialt stöd, arbete med sömn och återhämtning, strukturerad föräldrautbildning och psykoedukation.

Screening och tidig upptäckt är viktiga. Ju tidigare ångesten fångas upp, desto bättre möjlighet till stöd och återhämtning.

Varför är detta viktigt för föräldrar och familjer?

Postpartumångest påverkar inte bara den nyblivna föräldern utan den kan även påverka anknytning, relation till barnet och hela familjens välmående. Eftersom den är underdiagnostiserad riskerar många att inte få den hjälp som behövs.

Genom att öka kunskap, identifiera symtom och erbjuda stöd kan man förebygga större påfrestningar på familjen och främja återhämtning.

Vad kan du göra?

Om du är förälder och känner att oron eller ångesten blir konstant eller övermäktig – prata med din BVC‐sköterska, barnmorska eller primärvårdsläkare.

Sök stöd. Du behöver inte “vänta tills det blir värre”.

Hos Mamma till Mamma finns stödföräldrar som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa i föräldraskapet. De vet hur det kan kännas och finns för dig.

Källor:

Shorey S, Chan SW, Yeo S, He HG (2018). Prevalence of antenatal and postnatal anxiety: Systematic review and meta‐analysis. British Journal of Psychiatry.

Dennis CL, Falah‐Hassani K (2016). Anxiety disorders in postpartum women: A systematic review and meta‐analysis. Psychological Medicine.

MyClevelandClinic. Postpartum Anxiety: Symptoms, Diagnosis & Treatment.

BMC Psychiatry (2024). The multiple mediation model of social support and postpartum anxiety symptomatology.

NIH Record (2024). Intervention lessens likelihood of developing postpartum anxiety, depression.