Psykisk ohälsa i samband med graviditet och spädbarnsperiod

Över hela världen så drabbas främst mödrar, men även pappor/partners, av perinatal psykisk ohälsa.

Prevalens för vanliga psykiska problem under den perinatala perioden

(Den perinatala perioden avser tiden från det att man blir gravid till att barnet är ett år).

Graviditetsdepression och postpartumdepression – 10–15%
Ångestsyndrom hos gravida och nyblivna mammor – 13 %
Postpartumpsykos – 0,1- 0,2%
Depression hos nyblivna pappor – 10%

I Sverige föds ungefär 115.000 barn per år vilket innebär att över 20.000 föräldrar drabbas av perinatal depression årligen. Därutöver finns föräldrarna som drabbas av annan form av perinatal psykisk ohälsa, exempelvis ångestsyndrom, posttraumatiskt stressyndrom och förlossningspsykos.

Det finns generellt sett dålig kunskap kring psykisk ohälsa hos blivande och nyblivna föräldrar och det finns fortfarande ett tabu kring problematiken. Detta gör att många lider i det dolda. Känslan bland många föräldrar är att de är ensamma i sitt slag ”alla andra föräldrar är ju så lyckliga och har det så bra med sina bebisar”. Få vet att det är vanligt förekommande att drabbas av psykisk ohälsa i samband med graviditet och spädbarnsperioden.

Föräldrar som drabbas av psykisk ohälsa är en prioriterad grupp inom mödra- och barnhälsovården samt psykiatrin i Sverige, för att man vet att problematiken kan påverka barns utveckling negativt om vård och stöd inte sätts in skyndsamt.

Söka vård

Sök vård genom mödravårdscentral (MVC), barnavårdscentral (BVC) eller vårdcentral. Vid akuta fall – sök vård på akutpsykiatrisk mottagning, alternativt ring 112. Sex till åtta veckor efter att man fått barn får man fylla i ett formulär på BVC. Formuläret heter Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). Formuläret är framtaget för att hitta tecken på depression hos nyblivna mammor. Testet finns på ett 20-tal språk. Efter testet får du prata med en sjuksköterska. Det kan vara ett bra tillfälle att ta upp sådant som känns svårt. Om du behöver mer hjälp kan BVC förmedla kontakt med en psykolog eller en läkare.

Det finns olika behandlingsmetoder att tillgå, beroende på problematik. Är det aktuellt med läkemedel, så kan din läkare förskriva läkemedel som inte påverkar foster/barn negativt om du är gravid eller ammar.

Det finns också hjälp att tillgå för partners, medföräldrar och adoptivföräldrar.

Sök stöd hos Mamma till Mamma

Önskar du stöd av oss?

PTSD

En del som mår dåligt efter förlossningen kan ha fått posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Det kan bero på en traumatisk förlossning eller tidigare traumatiska upplevelser. Då är det viktigt att söka hjälp. Behandling av PTSD kan även hjälpa mot nedstämdhet.

Förlossningspsykos

Några få som mår dåligt efter en förlossning kan få en psykos. En förlossningspsykos är en ovanlig men allvarlig form av psykos. Den som har en förlossningspsykos kan till och med begå självmord eller skada sitt barn. Psykosen brukar komma mellan två veckor till tre månader efter att barnet har fötts.

Du kan ha fått en psykos om du har följande symtom:

  • Vanföreställningar. Du uppfattar tillvaron förändrad eller annorlunda. Du kan till exempel känna dig förföljd eller utvald.
  • Du kan till exempel höra röster eller ljud som ingen annan hör.
  • Tankestörningar. Dina tankar blir osammanhängande och du kan lätt tappa fokus.

Ena stunden är allt som vanligt. Nästa stund kan du säga konstiga saker och vara svår att få kontakt med.

Innan psykosen är det vanligt att du har svårt att sova, känner dig deprimerad eller är mycket uppvarvad. Du har större risk att få en psykos om du tidigare har haft förlossningspsykos eller om du har bipolär sjukdom.

Sök vård direkt på en psykiatrisk akutmottagning, en vanlig akutmottagning eller ring 112 om du eller någon annan har symtom på en förlossningspsykos.
Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning och hjälp att bedöma symtom.

Rör ej - Insign

rör ej

PERINATAL DEPRESSION
(Perinatal depression innefattar begreppen graviditetsdepression och
postpartumdepression/förlossningsdepression).

Det är vanligt att bli nedstämd under graviditeten eller när du nyss blivit förälder. För en del blir nedstämdheten till en depression. Då mår du dåligt under en längre tid. Det finns behandling som hjälper vid depression. Ju tidigare du söker hjälp, desto fortare kan du må bättre.

Det är inte bara du som är eller har varit gravid som kan bli deprimerad. Du som är medförälder eller adoptivförälder kan också bli deprimerad. Ofta påverkar föräldrar varandra.

För några få kan depressionen övergå i en psykos, då är det viktigt att genast söka vård akut.

Skillnaden mellan vanliga problem och depression

Under graviditeten eller när du är nybliven förälder är det vanligt att bli nedstämd, få humörsvängningar, känna ångest och vara mycket trött. Det behöver inte betyda att du har en depression.

Det är vanligt att den som har varit gravid blir nedstämd två-tre dagar efter att barnet har fötts. Det brukar kallas för baby blues. Det går vanligtvis över inom två veckor.

Källa: 1177.se

SYMTOM

Vid en depression är du nedstämd nästan varje dag i mer än två veckor.

Om du får en depression kan du känna igen dig i ett eller flera av följande påståenden:

  • Du känner dig nedstämd större delen av tiden. Du kan ha svårt att känna glädje. Sådant som du tidigare tyckt om att göra är inte längre roligt.
  • Du har problem med sömnen och är mycket trött, utan energi och har svårt att koncentrera dig.
  • Du har skuldkänslor och känslor av hopplöshet. Du känner dig värdelös.
  • Humöret växlar. Du känner ångest, stark oro eller panik.
  • Du går upp eller ner i vikt, har svårt att äta eller småäter hela tiden.
  • Du orkar kanske inte sköta din hygien och kan även ha svårt att orka ta hand om barnet.
  • Det är jobbigt att träffa vänner och närstående.
  • Du har tankar om att skada dig själv eller barnet.

Symtomen kan vara olika från person till person.

Källa 1177.se

RISKFAKTORER

En depression kan bero på saker i kroppen, till exempel hormoner eller sömnbrist. Det kan också bero på andra saker. Här är exempel på sådant som kan göra att du lättare får en depression:

  • Det var en besvärlig graviditet, förlossning eller adoption.
  • Det är svårt att mata barnet.
  • Du tvivlar på din förmåga att ta hand om barnet.
  • Du ville inte skaffa barn från början.
  • Du saknar stöd från närstående.
  • Barnet skriker mycket och sover bara i korta perioder.
  • Du har konflikter och svårigheter som inte har med barnet att göra.
  • Du har upplevt tidigare psykiska problem eller trauman.
  • Du har en rubbning i sköldkörtelns funktion.

Oftast är det flera olika saker som gör att du får en depression. Ibland går det inte att veta vad depressionen beror på.

Källa 1177.se

KOMPLIKATIONER

Depressionen kan negativt påverka barnets anknytning och utveckling. Därför är det viktigt att adekvat behandling sätts in skyndsamt. 

HUR PÅVERKAS JAG EFTERÅT?

En depression brukar vanligtvis gå över inom ett halvår. För vissa tar det längre tid.

Sorg efteråt

En del förebrår sig själv efter en depression. Du kanske sörjer att inte ha kunnat känna någon glädje, att ha missat mycket under den första tiden med barnet. Kanske har du funderingar på om barnet har tagit skada. Det kan vara svårt att berätta för någon om tankarna.

Då är det bra att tänka framåt. Fokusera på hur du ska göra för att må bättre i stunden och i framtiden.

Känslorna kan komma tillbaka om du får fler barn. Det är därför bra att berätta för en barnmorska eller bvc-sköterska redan tidigt för att få bra hjälp.

Källa 1177.se

VAD KAN JAG GÖRA SJÄLV?

HUR KAN JAG FÖREBYGGA?

När du ska få eller har fått barn kan det vara bra att planera för extra mycket lugn och ro.

För en del kan besök av närstående vara till stor hjälp. För andra innebär besök stress. Fundera på vad som passar bäst för dig och tala om hur du vill ha det.

Det kan vara extra viktigt att planera för en lugn första tid med barnet om du tidigare mått dåligt psykiskt. Kanske behöver du förebyggande samtalsterapi.

Det kan vara lättare att få en depression om du upplevt en ansträngande eller komplicerad förlossning. Då kan det vara bra att få prata igenom den ordentligt tillsammans med en barnmorska eller läkare på det sjukhus där barnet föddes.

 

VAD KAN JAG GÖRA SJÄLV NÄR JAG MÅR DÅLIGT?

Det finns saker du kan göra själv, som kan hjälpa. Här är några råd:

  • Be om hjälp med praktiska sysslor.
  • Ha fasta rutiner. Sköt om dig själv på samma sätt som vanligt, till exempel genom att tvätta håret och andra enkla saker som du brukar göra i vanliga fall.
  • Motionera och få frisk luft.
  • Försök sova lite extra. Passa på att sova när barnet sover.
  • Ät bra.
  • Umgås med personer som du känner förtroende för.
  • Tacka nej till sådant som inte känns bra.
SÖK VÅRD

Om du känner igen dig i beskrivningen av depression i samband med förlossningen eller drabbats av depression under graviditeten, prata med din barnmorska, bvc-sjuksköterska eller läkare.

FORMULÄR FÖR DIG SOM HAR VARIT GRAVID

Sex till åtta veckor efter förlossningen får alla som har fött barn fylla i ett formulär på bvc. Formuläret kallas EPDS, Edinburgh Postnatal Depression Scale. Formuläret är framtaget för att hitta tecken på depression hos nyförlösta. Testet finns på ett 20-tal språk. Efter testet får du prata med en sjuksköterska. Det kan vara ett bra tillfälle att ta upp sådant som känns svårt. Om du behöver mer hjälp kan bvc förmedla kontakt med en psykolog eller en läkare.

BEHANDLING

Det finns bra behandling för depression.

Samtalsterapi

Du kan behöva samtalsterapi. Då träffar du antingen en sjuksköterska, en läkare, en psykolog eller en kurator. Ni träffas vid flera tillfällen och pratar om det som känns svårt. Du kan få hjälp att hitta lösningar. Det kan vara bra att komma till samtalet utan barnet, om det går.

Läkemedel

Det finns läkemedel som kan hjälpa. Läkaren kan hjälpa dig med läkemedel som inte påverkar barnet negativt om du är gravid eller ammar. Ofta får du läkemedel i kombination med samtalsterapi.

Källa: 1177.se

ÖNSKAR DU STÖD FRÅN OSS?

Ibland är det långt ifrån fantastiskt att vara förälder och ibland är det väldigt skönt att kunna ventilera alla tankar och känslor man bär på. Hos oss har du möjlighet att anonymt kunna lyfta det som känns svårt. Vi finns här för dig med målet att livet för dig och din familj ska bli bättre.

VILL DU BLI MEDMAMMA?

Vill du vara med och stötta föräldrar som mår psykiskt dåligt i samband med att de får barn? Har du erfarenhet av att ha mått psykiskt dåligt under graviditet eller efter att du fått barn, men nu mår bra? Vill du använda din erfarenhet till att hjälpa andra föräldrar som går igenom en tuff period i livet? Då kan du bli medmamma!

Önskar du bli samarbetspartner?

Mamma till Mamma söker samarbetspartners: Företag, organisationer och privatpersonen som vill vara med och arbeta mot vårt mål: Att främja tillfrisknande bland blivande och nyblivna föräldrar som drabbas av psykisk ohälsa, och på så sätt hjälpa hela familjer.